Don't mind me, I'm just a son of a gun

Idag på matten så fick vi basically göra vad vi ville, såg jag satt och skrattade åt Sofie som dödade myror och skrev. På idrotten gick jag, Märta och Carro och pratade medan vi orienterade, och vi hann typ tre banor. På NO:n fick jag höra att Davod ignorerat mitt mail och att jag måste redovisa, så detta skapade en ångestattack så stor att jag satt och gömde mig på en toalett typ resten av lektionen. På spanskan tog det ungefär en kvart att avsluta brevet som jag skrivit de senaste lektionerna, så jag fick sluta tidigare. Så fort jag kom hem berättade jag för mamma vad Davod gjort och hon har nu mailat honom, så förhoppningsvis finns det fortfarande en chans att jag får slippa redovisningen. (Det känns som om det är världens fånigaste sak att bli fucked upp över, men jag har så stora sociala fobier att jag knappt klarar av att säga vad jag tycker på hemsidor där jag kan vara anonym. Det är inget jag rår för :c) Just nu sitter jag och läser om KBT, lyssnar på musik och försöker att lugna ner mig. Allt är så mycket kaos i mitt huvud att jag inte vet vart jag ska ta vägen, haha </3

 

Den här dagen fick mig att längta så otroligt mycket till fredag, för jag behöver en kram. En riktigt lång jävla hård kram av någon som verkligenverkligenverkligen bryr sig och som jag saknar. (seriöst I want a hug so badly I feel like crying) (kan ju bero på att Postcards & Polaroids började spelas nu eh)

 

Nej, let's watch Charmed and hope for things to get better. Let's leave you with this song: