Don't mind me, I'm just a son of a gun

Idag tog jag ett beslut som var otroligt jobbigt. Idag tog jag beslutet om att avlida Jackson.

 

Jag har inte bloggat på ett par dagar pga tappat all ork då jag har varit orolig för min stackars hamster. Han har knappt ätit något de senaste tre dagarna och stod liksom och skakade, som om han ville äta men inte kunde. Först trodde jag att det var tänderna som blivit knas för honom, men med tanke på allt hans prat/pipande så började jag bli rädd för att han hade ont. Idag kom mamma upp till mig, gråtandes, och sa att Jackson hade suttit och skakat och vält i en halvtimme och att hon trodde att det var bäst att ta honom till en vetrinär. Så jag satt med honom i famnen och sjöng Carry On My Wayward Son viskade att han skulle på äventyr och att det skulle vara en massa mat och sovställen dit han skulle, och att han inte skulle ha ont mer. Det gjorde så ont i hjärtat att se honom lida, för han led verkligen. All hans ork gick åt till att andas och det var därför han knappt rörde alls på sig.

 

Min älskade lilla demonhamster gick alltså bort idag, och vetrinären sa att det faktiskt var bra att vi hade tagit honom till henne. Hon sa att han verkade ha så svårt att andas att om vi inte gjort det hade han haft en plågsam död. Nu gick det i alla fall snabbt.

 

Det kändes så sorgligt att minnas första gången jag höll i honom, då han var fem veckor gammal, nyfiken och pissade ned sig varje gång man höll i honom, när man såg den lilla bollen som skakade i min hand i tunga försök att andas.

 

Men vi ska minnas alla roliga saker han gjorde. Orkar inte skriva om dem just nu, vill skriva om allt, men har ingen som helst ork just nu.